Förväntan

Förväntningar. Har ni många sådana?
För mig är det lite av ett problem, att mina förväntningar ibland tar för givet att det extroverta är normen och då blir det tillsist inte bra.
Till exempel så har jag alltid höga förväntningar på december månad. 
Jag vill gå på julmarknader, äta julbord, ha glögg-mys, spela julklappspel och tänk vad mysigt det vore om vi var ett jättestort gäng som skålade in det nya året tillsammans.
🎅🏻🎅🏻
Ibland gör jag några av ovanstående saker, och innan är förväntningen superhög och efteråt är jag alltid glad att det är över.
Aldrig mer.
Jag blir alltid osocial efter ett tag och längtar alltid hem. Hem till den julbäddade sängen, den blommande hyacinten och den varma braskaminen. Men likt förbannat nästa år igen sitter jag där och planerar december-aktiviteter.
❄️❄️
Kanske är det att liknas med vid det ögonblick man köpt en stor godispåse eller just har ringt och beställt pizza. Förväntningen och längtan efter det goda. Och så efteråt-sockerbaksmälla och ånger. Aldrig mer.
Och så nästa helg sitter man där med Cloetta-påsen igen.
✨✨
I helgen vill jag gå ut och äta och gå på invigningen av Vinterljus här i stan.
-Är inte du introvert? säger sambon.
För jag tänker ändå, att är det ändå inte lite värt det ändå, just bara för det där lilla ögonblicket av obeskrivbar lycklig förväntan?
🥂🥂


(null)

Kommentera här: